Under utveckling

〰️

Under utveckling 〰️

Historia

Blåögda vandrade vi hit …för 11 000 år sedan

Efter senaste istiden dök Järnaviksområdets små kullar upp ur havet först för cirka 12000 år sedan. Då rann “Östersjöns” vatten ut vid Göteborg och Hela Järnaviksområdet torrlades i princip helt. Vattennivån sjönk snabbt 50 meter.

De första männsikorna i området vandrar då helt torrskodda upp från dagens Danmark. De följer kanske efter renflockarna som springer norr ut.

Man har med dna-teknik kunnat fastlägga att de första människorna var blåögda och hade mörk hy. De kanske då tog paus i renjakten och plockade bärnsten och njöt av solskenet vid Järnavikskusten som då gick utanför Tjärö.

Stenkul …för 3 000 år sedan

För sex tusen år sedan tog folk från området vid nuvarande Turkiet med sig kunskapen hit att odla. En kunskap som nu tydligt format området i viken. Nu är man bofasta och bor troligtvis tillsammans i flera långhus. Kanske att vi redan nu byggde långhus vid Torp (nuvarande Kullåkra) och Väby. Båda platserna ligger väl skyddade från havet men ändå med närhet till skyddade båtplatser.

Torp (Kullåkra) ligger längst in vid en riktigt djup vik. Havet gick ända in till och förbi nuvarande Pagelsborg. Ända upp till den lilla sjön man rundar när man går Pagelsborgstigen (Gula stolpar).

Väby når man från havet via Bräkneån som då var djup ända upp till byn.

Vi har mer specialiserade yrken och vi har verktyg av metall. Brons är det nya. För våra odlingar, husbyggen och uppvärmning har vi huggt ner mycket av skogen i området. Vår boskap betar runt om i järnaviksområdets skogklädda kullar.

Vi tror på gudar och gör stora gravar som hittas på nästan alla högre höjder i järnavikområdet.

Vid Väby ristar vi in skepp i berghällen och vi gör skålgropar lite överrallt. Utanför Torp gör vi ett stort område med stora gravhögar. Dessa passerar vi idag om vi går Pagelsborgsstigen (gula stolpar).

Faktaruta: Blekingsekor (Blekingeekor)

Denna båttyp har sedan 1700-talet varit typisk för Blekinge. Vid bryggorna i Järnaviksområdet var det den absolut vanligaste båttypen fram tills plastbåtarna kom på mitten av 1900-talet.

Blekingsekor har funnits som roddbåt, motorbåt, och segelbåt med en eller flera master beroende på till vad de använts. Som fraktbåt hade den ofta flera master.

Typisk för båttypen är, även för den inte speciellt båtintresserade, dess starkt lutande platta bakdel och om båten har segel, att det då hänger på en liten träbom som hänger på tvären. Den riktigt intresserade har självklart massor av andra benämningar och typiska detaljer. Besök gärna det aktiva träbåtsbyggarvarvet i Saxemara för massor av kunskap.

I vikarna hölls det långt in på 1900-talet segeltävlingar med blekingsekor. Idag återstår bara ett fåtal i Blekinge.

Vill man ha en helt egen Blekingseka så kan man bygga en själv. Vi kan rekommendera Bertil Anderssons detaljrika och vackra ritningar för modellbygge som du kan fixa via batritningar.se och då kan de bli lika vackra som dessa bilder visar.

Vi bygger byar …för 1 000 år sedan

Vi som bor i området lyssnar nu på berättelser från de som rest med vikingaskeppen söderut. Kanske också slavar som kommer från fjärran länder berättar om andra samhällen. Berättelser om vackra hus och städer. Steg för steg anpassar vi vårt liv till det moderna och med tydligare statusnivåer. Långhus känns hopplöst gammalt och vi bygger speciella hus för olika ändamål. Vissa familjer har nu egna hus och till och med boskap kan ha egna skjul.

Viken upp mot Pagelsborg har blivit betydligt grundare och grundare i 8000 år. I Järnavik går viken upp ungefär som nuvarande Lillegårdssjön. Så uppe från byn vid nuvarande Torp/Kullåkra kunde man se ner på hur vikingaskeppen landade sina varor och berättelser vid sandbanken nedanför nuvarande Pagelsborg. Enligt forntidskartan finns en skeppslämning under Lillegårdssjön som vissa hävdar är ett vikingaskepp men det finns ingen tidsangivelse i arkiven kopplade till forntidskartan.

Vid den andra byn borta vid nuvarande Väby kommer vikingabåtarna inte längre upp i Bräkneån än till nuvarande småbåtshamnen vid mörtströmmen. De som bor i byns södra ände kan ändå se hur skeppen seglar in i åfåran.

Tyskarna köper allt ….för 500 år sedan

Nu har vi som bor i Torp rätt långt ner till havet. Små båtar kan ta sig upp till nutida Gammelgården.

De stora tyska och holländska skeppen med handlare stannar längre ut där det är djupare. Från det som man kanske kallar för ‘Danmarks brädgård’ är det troligtvis mest virke som är intressant.

I byn tjänar vi en extra peng på att ta betalt för att frakta ut varorna till skeppen. Båtar har vi ju till vårt fiske. Fisket är förresten ett viktigt komplement till odlingen och boskapsskötseln.

Hansaskeppen kommer med nya intryck av värden, precis som vikingaskeppen gjorde för några hundra år sedan.

Danska kungen, som nu tar halv skatt av folket i Järnaviksområdet, behöver själv allt trämaterial från Danmarks brädgård och försöker därför stoppa Hansans direktköp i Järnavik genom ett exportförbud. Men mycket undgår nog den danska kungen.

1750 - Maxade byar

Vi som nu bor i någon av traktens stora byar, Väby och Torp, känner att vi nästan bor i en liten stad. Husen i byarna är många och det mesta finns att finna i byns alla gårdar. Torp har nu tolv gårdar och Väby ligger i samma klass. Traditionen att dela på det som finns har dock gjort att alla åkerplättarna har delats in i tolv smala remsor. Blir det fler gårdar i byn blir åkerremsorna ännu smalare.

Nu styr svenska kungen över området och båda byarna skall också hålla svenska flottan med båtsmän. Båtsmän som staten till stor del rekryterat från norra Sverige och Finland, för blekingedanskar kan man inte lite på. Byarna tillhandahåller båtsmanstorp och mark.

Båtsmännen får yrkesefternamn. I Järnavik hittar vi bland annat båtmansnamn som Barduna, Järnman, Frisk, Sångare.

1800 - Gårdar istället för byar

Svälten är stor i Sverige och regeringen behöver få till ett effektivare jordbruk. Att odla stora fält istället för i små strimmor, ser man som en så viktig sak så man beslutar om att tvinga fram en lösning där gårdarna som tidigare var samlade i byar flyttas till egna små områden. Från Torps by flyttas nu gård till det vi idag kallar Gamlegården och går man vita stigen ser man resterna av Lillegård som också flyttades dit.

??? Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean vel nunc nisi. Nunc neque purus, pharetra non gravida sit amet, efficitur nec ante. Sed urna elit, congue sit amet aliquet eget, laoreet mattis massa. Nam commodo mi ac accumsan tempus.

1850 Skepparna bygger Järnaviks by

1890 - 1950 Stenhuggartiden

??? Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean vel nunc nisi. Nunc neque purus, pharetra non gravida sit amet, efficitur nec ante. Sed urna elit, congue sit amet aliquet eget, laoreet mattis massa. Nam commodo mi ac accumsan tempus.

Faktaruta: Tjärö turiststation

Tjärö ägdes mellan åren 1939 och 2008 av Svenska Turistföreningen (STF), som också drev en turiststation med vandrarhem och gästhamn på ön.

1950 Sommargästerna

Vid denna tiden så fortgår livet som vanligt förde som livnär sig på jordbruk. De kvarvarande resterna av invånare som livnärt sig på stenhuggeri, skeppsbyggeri och båtfrakt börjar dock yunna ut.

Samtidigt så blommar fritidshusintresset upp.

Folk som saknar jobb och markägare som har mark ser nu möjligheter i sommarstugetrenden genom att att sälja hus eller tomter.

Nu börjar de kustnära områdena bli mer och mer rena fritidshusområden där camping, fritidsbåtar och badplats blir viktiga ingredienser.

1960 Oljehamnen

Olja blev den moderna tidens drivmedel. Viken har en ovanligt djup led ända in så Järnaviks hamn var lämplig för större båtar. Därför lämpade den sig också för oljetankers.

Hamnen hade en livlig trafik med små tankbilar till den nya Oljeterminalen. Den lilla vägen förbi de små röda stugorna där skepparna en gång bott hade blivit alldeles för liten. Därför byggdes nu den nya stora breda vägen från Torp/Kullåkra ner till hamnen.

I hamnen bodde det nu militärer i nuvarande Pensionatet som byggts om med logement. Dessa vaktade i hamnen.

Faktaruta: Försvarsanläggningar

Skärgården i området var då en viktig del av det svenska försvarsbygget. Båtar skulle kunna gömma sig i vikarna och lägga till varför man byggde tilläggsplatser vid sidorna på öarna.

Vikarna skulle också mineras och öarna fick många krokar att fästa mineringar i.

I kusterna byggdes det små och kulsprutsvärn som idag syns som små igenmurade kullar.

2020-talet Mer året runt

??? Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean vel nunc nisi. Nunc neque purus, pharetra non gravida sit amet, efficitur nec ante. Sed urna elit, congue sit amet aliquet eget, laoreet mattis massa. Nam commodo mi ac accumsan tempus. Curabitur molestie, arcu eu finibus dictum, orci lectus bibendum sapien, nec semper arcu tortor at metus. Nullam vestibulum viverra sem, porttitor luctus elit pellentesque pulvinar. Phasellus gravida vulputate metus, nec venenatis turpis auctor eu. Praesent dictum lobortis pretium. Curabitur eu ante ut turpis lacinia dictum nec laoreet magna. Ut pretium elit a facilisis condimentum. Cras semper felis in felis auctor maximus. Curabitur sodales in metus sed faucibus. Duis gravida orci a erat fermentum malesuada. Sed vel placerat ligula